Eller gör det lätt att välja rätt…

Varje dag fattar vi tusentals beslut, de flesta sker på autopilot. På vilken plats jag sätter mig vid köksbordet på morgonen, om jag ska svara på mejlet direkt eller vänta, om jag tar trappan eller hissen, om jag väljer frukt eller en bulle till eftermiddagsfikat. Mycket av vårt beteende styrs inte av rationella överväganden utan av vanor, känslor och miljön runt omkring oss. 

Här spelar “nudging” en viktig roll. Det är ett sätt att designa val och kommunikation så att det blir enklare att fatta kloka beslut, utan tvång eller pekpinnar.

Begreppet nudging introducerades av Richard Thaler och Cass Sunstein i boken Nudge: Improving Decisions About Health, Wealth, and Happiness (2008). En nudge är en liten “knuff” i rätt riktning, en förändring i hur val presenteras som påverkar människors beteenden på ett förutsägbart sätt, utan att begränsa deras frihet att välja något annat.

Ett klassiskt exempel är den målade flugan i urinoaren på Amsterdams flygplats, som minskar spill med 80 % (Thaler & Sunstein, 2008). När flugan var på plats började männen sikta på den när de skulle urinera. Det blev mindre nedsmutsning, helt utan skyltar med förmaningar. Ett annat exempel är att placera frukt i ögonhöjd i personalmatsalen, vilket ökar sannolikheten att fler väljer det framför sötsakerna.

Nudging klassas inte som manipulation, då målet och vägen dit bygger på goda avsikter. Men visst kan detta verktyg liksom andra missbrukas. I grunden handlar det om att utforma miljöer så att människor får stöd att välja det alternativ de själva har nytta av på lång sikt.

I arbetslivet kan nudging användas på flera nivåer för att stärka både kommunikation, hälsa och kultur, visar forskningen.

Exempelvis framgår det att grupper fattar bättre beslut när alla röster blir hörda. En enkel nudge kan vara att inleda möten med en runda där varje deltagare får ordet, samt en kort runda vid mötets avslut.

Forskning inom kognitiv belastning visar att vi tar in information bättre när den är enkel och visuellt tydlig. Organisationer kan placera riktlinjer för kommunikation eller konflikthantering synligt i mötesrum.
 
Ett annat sätt att stärka välmåendet på arbetsplatser kan vara att placera något som skapar uppmärksamhet vid trapporna, vilket ökar sannolikheten att man väljer trapporna framför hissen eller om man kan vara med och påverka byggnadens utformning innan arbetsplatsen fylls med arbetare, så kan man välja att sätta trapporna mer centralt. 

Arbetsgivaren kan också ställa en fruktskål vid kaffemaskinen och uppmuntra till små avbrott under dagen för att sträcka på sig. Studier visar att mikropauser ökar både produktivitet och välmående. Och att ställa standardinställningar i mailsystemet till “skicka schemalagt” istället för “skicka direkt” kan minska onödig stress på kvällar och helger.

Det fina med nudging är att det inte kräver stora investeringar eller omfattande förändringsprojekt. Det bygger på insikten att människor inte alltid agerar rationellt, och att små designval kan få stora konsekvenser.

Genom att använda nudging kan arbetsplatser:

·       Förbättra kommunikationen och minska konflikter

·       Främja hälsa och välmående

·       Stärka inkludering och rättvisa

·       Skapa en mer hållbar och trivsam arbetsmiljö

Små knuffar kan alltså leda till stora resultat, både för individens vardag och organisationens långsiktiga framgång.