Eristiken är en underkategori inom retoriken, eller den kanske inte ens är värdig nog att nämnas i samma andetag som retoriken, då syftet här alltid är att vinna argumentation, oavsett vad som är sant eller inte, och där fulknep används flitigt. Kanske är begreppet inte så bekant? Men härskartekniker kanske är det?

I varje organisation sker dagligen samtal, diskussioner och beslutsprocesser. När kommunikationen fungerar väl leder den till kreativitet, effektivitet och samarbete. Men ibland används kommunikationen på ett sätt som inte syftar till att nå ökad förståelse, utan till att vinna och då ofta på någon annans bekostnad. Nu pratar vi om härskartekniker.

Detta fenomen har rötter långt tillbaka. Redan under antiken beskrevs olika knep som människor tar till i debatter för att alltid ”ha rätt”. Det är detta som kallas eristik, konsten att vinna en diskussion snarare än att söka sanningen.

Härskartekniker används medvetet eller omedvetet för att tysta, förminska eller manipulera andra. För den som utsätts kan det skapa frustration, osäkerhet och sänkt självkänsla. För arbetsgruppen i stort leder det till sämre klimat, tappad motivation och minskat förtroende.

Forskaren Berit Ås myntade redan på 1970-talet de fem klassiska härskarteknikerna, som än idag är högst relevanta:

1.     Osynliggörande – när en persons idéer, insatser eller närvaro ignoreras. Exempel: Någon säger samma sak som du gjorde nyss, men först då får det gehör.
2.     Förlöjligande – när någon skämtar på din bekostnad eller förminskar dina insatser med humor eller ironi.
3.     Undanhållande av information – när viktig information hålls borta från en person eller grupp, vilket skapar ett maktövertag.
4.     Dubbelbestraffning – när du kritiseras oavsett vad du gör: är du tyst så är du passiv, säger du något så pratar du för mycket.
5.     Påförande av skuld och skam – när skulden för problem flyttas över på den som ifrågasätter eller säger ifrån.

Till detta kan vi även lägga moderna varianter, som mansplaining, gaslightning, mikroaggressioner och olika former av digital exkludering i möten (till exempel att ignorera chattinlägg i videomöten).

Ett första steg för att uppmärksamma om det är härskartekniker som du eller en gruppmedlem utsätts för, är att identifiera:

•       Diskussioner som fastnar i personangrepp istället för sakfrågan.
•       Återkommande känslor av att ”ha blivit nedtryckt” efter möten.
•       Att samma personer alltid får sista ordet eller definiera vad som är ”rätt”.
•       När skämt ofta sker på någons bekostnad och inte är ömsesidiga.

Genom att träna sig själv och sin arbetsgrupp i att känna igen dessa mönster blir det lättare att sätta ord på det som sker, och därmed bryta det.

Att möta härskartekniker kräver både mod och träning. Några konkreta verktyg är:

1.     Synliggör tekniken

Säg rakt ut: “Jag märker att min kommentar ignorerades, kan vi återvända till den?” Genom att namnge det som sker tar du makten tillbaka.

2.     Ställ frågor

Frågor är kraftfulla i retoriken. Om någon förlöjligar dig kan du lugnt fråga: “Hur menar du nu?” eller “Kan du förklara vad du vill uppnå med det här?”  Det flyttar ansvaret tillbaka till den som använder tekniken.

3.     Alliera dig

I arbetsgrupper kan kollegor hjälpa till att markera. Exempel: “Jag hörde att Camilla sa detta nyss, låt oss bygga vidare på hennes idé.” Att backa upp varandra är en av de mest effektiva motstrategierna.

4.     Bygg en kultur av psykologisk trygghet

Ledare har ett särskilt ansvar att skapa en miljö där det är okej att säga ifrån, och där fokus ligger på sakfrågor och gemensamma mål snarare än prestige.

När vi strävar efter dialog framför debatt och förståelse framför egen vinning, skapar vi en arbetsmiljö där både människor och organisationer kan växa.

Att lära sig känna igen och bemöta dessa tekniker handlar därför inte bara om att skydda sig själv, utan också om att bygga tillit, samarbete och långsiktig framgång i arbetsgruppen.

Och kanske är det just här vi återvänder till bilden av retorikens svarta får. Retoriken i sin ädla form handlar om att övertyga med hjälp av klokskap, trovärdighet och välvilja. Eristiken däremot göder konflikter och maktspel. Genom att förstå skillnaden och välja bort de destruktiva knepen, kan vi värna retorikens kärna: att skapa förståelse, förtroende och mänsklig samhörighet.